Regelverken kring energihushållning i byggnader genomgår en omfattande skärpning till följd av EU:s uppdaterade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). Efter att direktivet formellt antogs under våren 2024 har medlemsländerna anpassat sina nationella lagstiftningar och byggregler.

För fastighetsägare, förvaltare och byggherrar i Sverige innebär detta att krav på energideklarationer, uppföljning och energiklassning moderniserats för att påskynda omställningen mot ett klimatneutralt fastighetsbestånd. En av de viktigaste förändringarna i det uppdaterade ramverket är introduktionen av den nya toppklassen A0, vilken sätter en helt ny standard för vad som definieras som nollutsläppsbyggnader (Zero-Emission Buildings).

Vad innebär energiklass A0?

Tidigare har energiklassificeringen för byggnader sträckt sig från A till G, där klass A representerat byggnader med betydligt bättre energiprestanda än gällande nybyggnadskrav. Med introduktionen av klass A0 har en ny toppkategori skapats:

• Nollutsläppsbyggnader (Net Zero): Klass A0 reserveras för byggnader med extremt låg energianvändning där den lilla mängd energi som krävs täcks helt av lokal eller nära förnybar energi (som exempelvis solceller, bergvärme eller förnybar fjärrvärme).
• Fossilfri drift: Klassningen ställer strikta krav på att byggnaden inte ska ge upphov till några koldioxidutsläpp från fossila bränslen under sin driftfas.

Tidslinje: Viktiga årtal att ha koll på

Omställningen sker etappvis för att ge fastighetsägare och byggbranschen rimlig tid att anpassa sig:

• 2024–2026 (Anpassningsfasen): Sverige och Boverket anpassar de nationella byggreglerna och energideklarationssystemet för att harmonisera med EU-direktivet.
• 2028 (Krav på offentliga byggnader): Alla nya byggnader som ägs, disponeras eller används av offentliga sektorn måste uppfylla kraven för nollutsläpp (motsvarande klass A0).
• 2030 (Standard för alla nybyggen): Kravet på nollutsläpp blir obligatorisk standard vid all nyproduktion av både bostäder och kommersiella fastigheter.
• 2030–2035 (Etappmål för befintligt bestånd): Krav införs på att fasas ut eller renovera upp de byggnader som uppvisar sämst energiprestanda (de tidigare energiklasserna F och G).

Förändrade krav på energideklarationens utformning

Syftet med de uppdaterade reglerna är att göra energideklarationen till ett mer aktivt planeringsverktyg snarare än ett passivt dokument. En energideklaration ska inte bara redovisa byggnadens historiska förbrukning, utan också ge tydlig vägledning för framtida åtgärder.

Bland de viktigaste uppdateringarna finns:

1. Tydligare sammanfattning av åtgärder: Energideklarationer ska innehålla en mer överskådlig prioriteringslista över vilka energieffektiviserande åtgärder som är tekniskt och ekonomiskt genomförbara för att ta fastigheten till nästa energiklass.
2. Krav vid större ombyggnader: Skyldigheten att upprätta eller uppdatera en energideklaration skärps vid omfattande renoveringar för att säkerställa att den nya energiprestandan dokumenteras korrekt.
3. Digital spårbarhet: Data från energideklarationer integreras i högre grad med digitala fastighetsregister för att göra det enklare för myndigheter, banker och köpare att utvärdera fastigheters miljöprofil.

Steg för steg: Hur fastighetsägare bör förbereda sig

För att möta de skärpta kraven bör fastighetsägare arbeta strukturerat med sina energidata redan nu:

• Kartlägg nuläget: Analysera inte bara den totala årsförbrukningen i kilowattimmar, utan kartlägg när under dygnet och året energitopparna inträffar.
• Upprätta en energirenoveringsplan: Planera tekniska åtgärder (som tilläggsisolering, byte av styrsystem eller installation av värmeåtervinning) i en logisk ordning som stämmer överens med fastighetens underhållsplan.
• Investera i mätning och styrning: Digitala undermätare på vvs- och värmesystem gör det lättare att identifiera energiläckage och utvärdera effekten av genomförda förbättringar.

Genom att ligga steget före de lagstadgade kraven säkerställs inte bara att fastigheten uppfyller framtida miljöstandarder, utan man minskar också exponeringen för höga energipriser och bibehåller ett starkt värde på fastighetsmarknaden.